Minority SafePack: Förenade i Mångfald och Minoritetsskydd!

Europeiska kommissionen

Author

Joel Boehme

Joel Boehme

Språken vi talar lägger grunden för våra samhällen. Vi bildar kulturer: gemenskaper kring tradition och språk. Så sett har Europa – och mer eller mindre varje Europeiskt land – alltid varit inhemskt multikulturellt. Idag stoltserar EU med 27 medlemsstater, men är en kontinent med långt fler kulturer än det. För att bilda sig en uppfattning om just hur mångkulturellt Europa egentligen är bör man notera den digra listan språk som talas bara i unionen. Två dussin officiella språk, men sextio minoritets- och regionspråk[1]. Bland dessa minoritetskulturer hittar vi sorber, frisier och romer, vars språk talas i områden tillhörande andra majoritetskulturers stater. 

Vissa minoritetsspråk – och med dem deras kulturer – åtnjuter viss autonomi i sina hemländer. Till exempel har Sydtyrolens ladinska minoritet särskilda regionala kompetenser i Trentino/Trentin, där de även är inkvoterade i den folkvalda församlingen[2]. Andra grupper håller sina lokala seder vid liv utan politiska privilegier. Eftersom många av dessa grupper riskerar att dö ut[3], både kan och måste Europa agera. 

Minority Safepack och Minoritetsskydd

Med detta i åtanke lanserades “The MinoritySafepack”[4]. Det började som ett Europeiskt medborgarinitiativ [“ECI”] startat av FUEN – Federala Unionen för Europeiska Nationaliteter. Kort sagt är ett ECI en namninsamling där man samlar in en miljon europeiska namn, fördelade mellan en viss mängd medlemsländer för att föreslå lagstiftning direkt till Kommissionen. FUEN själva är en intresseorganisation för Europas inhemska minoriteter – och det var just om dessa som deras ECI handlade. 

Reformpaketet innehåller en rad förslag som syftar till att skydda dessa minoriteters rättigheter. Exempelvis föreslås ett Europiskt språkcenter – en decentraliserad EU-myndighet som kan nära språklig och kulturell mångfald genom att stötta upp det arbete medlemsstaterna redan gör. SafePack föreslår också att man öronmärker delar av EUs strukturfonder för att ta minoritetsspråk och -kulturers värde i beaktande. Utöver det innefattar paketet upphovsrättsreform som medför att folk får tillgång till media på sitt föredragna språk. 

Ett exempel på det som måste lösas – om än ett banalt sådant – är sportsändningar. Minoriteter vars språk är huvudspråk i ett annat land straffas sällan av geoblockering av sändningar som stoppar dem från att se matcher på rätt språk. Det slutar dock inte där – än värre blir det när man ser hur svårt det är att utbildas på sitt modersmål, vilket tvingar dessa urgamla europeiska minoriteter att assimileras. Detta är bara två problem av många som Minority SafePack tacklar. 

Ingen målkonflikt

Paketets många förslag har flera saker gemensamt. Först och främst förbättrar de vardagen för minoriteter över hela Europa. De tacklar riktiga problem som EU har en chans att lösa. Därtill kan förslagen genomföras inom ramen för det nuvarande EU-samarbetet. EU har alltså inte bara enormt folkligt stöd, utan även möjligheten att agera på det. 

Sist men inte minst: inga förslag medför någon som helst risk för medlemsstaternas majoritetskulturer. SafePack orsakar ingen fragmentering, utan snarast motsatsen. Genom att värna om kontinentens minoriteter kan vi säkerställa djupare, mer stabil enhet för framtida generationer. Med minoritetsrättigheter garanterade på europeisk nivå tar man vinden ur seglen för de utbrytargrupper som till syvende och sist närs av missnöje och förbittring. 

European Commission

Faktum är att EU konstruerades just för att stå över inomnationella konflikter, alla kontinentens folk till gagn. Således har Kommissionen inte bara en juridisk plikt och ett moraliskt rätt att ställa sig bakom SafePack – det är intimt förknippat med EUs själva syfte. Det är just på den tanken Unionen vilar: vetskapen att vi är starkare tillsammans. Därmed framträder EU som den pliktskyldiga garanten för minoritetsspråkens – och således även -kulternas – fortlevnad.

Mer än en miljon EU-medborgare skrev under Medborgarinitativet[5] och två tredjedelar av EU-parlamentet biföll den efterföljande resolutionen och begärde att Kommissionen ska stifta lag baserat på förslaget. För de femtio miljoner Européer som talar ett minoritetsspråk[6] utgör sådan politisk enhet hopp. Man får hoppas att Kommissionär Věra Jourová gör sin plikt och att Kommissionen väljer att skydda den oerhörda folkmångfald som bor i Europa. 

Joel Boehme

[1] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/652086/EPRS_BRI(2020)652086_EN.pdf

[2] http://www.senato.it/japp/bgt/showdoc/17/DDLPRES/0/702274/index.html?stampa=si&aj=no&part=ddlpres_ddlpres1

[3] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2016/589794/EPRS_BRI(2016)589794_EN.pdf

[4] http://www.minority-safepack.eu/

[5] https://europa.eu/citizens-initiative/initiatives/details/2017/000004_en

[6] https://www.europarl.europa.eu/EPRS/EPRS-Briefing-589794-Regional-minority-languages-EU-FINAL.pdf

Facebook
Twitter
LinkedIn
WhatsApp
Email

Recent articles

You may also be interested in

Headline

Never Miss A Story

Get our Weekly recap with the latest news, articles and resources.
Cookie policy
We use our own and third party cookies to allow us to understand how the site is used and to support our marketing campaigns.

Hot daily news right into your inbox.